En wikipediaartikel citerar Phil Hardy som menar att filmen inledde "rymdoperan" (fritt översatt) som en subgenre inom science fiction. (3)
Filmen finns i sin restaurerade helhet att se på Det danske filminstituts hemsida.
Nu är det inte rymdopera i sig som intresserar utan snarare filmens kontext inom den ockulta väckelsen där den framträder som en slutprodukt, eller varför inte övergångsdito till ett senare skede av esoterikens moderna historia. Vi ser förgårdarna till det som senare under 1900-talet kommer att utvecklas till New Age och UFO-religion.
Jag laborerar med termen astrospiritism för att fånga det fenomen vars främsta företrädare i min forskning är den franske astronomen, psykiske forskaren och tidvis spiritistiske (i Allan Kardecs skola) Camille Flammarion (1842-1925). Med halvt skönlitterära böcker som Stella och Urania utvecklade Flammarion spekulativa idéer kring ett kosmiskt spirituellt system där själar transmigrerar mellan fysiska varelsekroppar och himmelskroppar i ett evolutionärt lopp av ständig utveckling och mognad. Han lärde om livets nödvändighet i universum där dess alstrande kraft tvingade sig fram oavsett omständigheter och anpassade sig i darwinsk mening till sin omgivning. Men universum var inte bara genomsyrat av liv i biologisk mening utan också av mystiska krafter som eter, (animal) magnetism och andra ännu av vetenskapen inte upptäckta energier. Men som god naturvetenskapsman ville inte Flammarion se dessa som stridande mot naturlagarna utan inordnade dessa i naturen, där de för människans outvecklade sinnen ännu var svårgripbara.
De idéer i den franska spiritismen av Allan Kardecs skola som intresserar här är dels reinkarnationen och migrationen av själar mellan planeter i universum. Och dels kombinationen av ideell utvecklingstanke och naturlig evolution i Darwins mening.
Vi återvänder till filmen. Den kom alltså 1918 då Europa genomlidit fyra år av förödande mänsklig och materiell förstörelse. Och inte att förglömma: kulturell. Den europeiska civilisationen, den europeiska kristna kulturen var enligt många bankrutt. Det var dess egoism, våldsdyrkande orättfärdighet och filosofiska och hedonistiska materialism som orsakat katastrofen. Inom esoteriska kretsar talade man gärna om ett karma som måste jämnas ut genom lidandet. Filmen behandlar på ett för tiden typiskt (?) naivistiskt sätt dessa frågor. Kapten Avanti Planetaros, son till astronomen med samma namn, för en multinationell expedition till Mars i ett rymdskepp - Excelsior - under vissa svårigheter. Där möter de läderklädda och beväpnade jordborna en högt stående eterisk och andlig civilisation som livnär sig på frukt och där våld och krig sedan tusentals år är avskaffade. Marsianerna går klädda i vita fotsida klädnader med inbroderade egyptiska ankh-hieroglyfer alt Venus-symboler. De har tydligen höga psykiska och andliga krafter. De kommunicerar telepatiskt med bilder. De leds av vise män. Deras ledare kallas Visdomens äldste.
Döden är inget de fruktar då existensen fortsätter på högre plan efter den nuvarande. I en scen (bilden t v) får man se hur den högste ledaren välkomnar sin egen förestående död då han får vandra vidare till högre andliga plan där han möter sina döda vänner och familj. Filmsekvensen påminner starkt om den inom den samtida spiritualismen och psykiska forskningen så populära andefotograferingen (spirit photography).Några av expeditionsmedlemmarna känner sig hotade och kastar granater omkring sig. En marsian dödas och expeditionsledningen tvingas i en rättegång möta sin låga natur. På Mars finns inga straff utom det som heter självinsikt.
När Marya, dotter till Visdomens äldste (Sofia?!), klädd i domens dräkt (bilden t v) i domsalen - Domens boning - visar sin godhet bryter jordborna samman och inser sitt brott och hur långt efter jordens krigiska blodtörstiga civilisation ännu ligger. Genom självinsikten och omvändelsen till det marsianska ljuset blir både den dödade levande och jordborna förlåtna. Kapten Planetaros blir en fruktätande pacifist som vinner Maryas hjärta. Filmen slutar med att expeditionen återvänder till jorden där Marya och kapten Planetaros blir det första paret i en ny fredsälskande högre stående mänsklighet. Filmen är starkt tidsbunden i sin filmiska form. Men samtidigt glimmar den litterära förlagans esoteriska idéer fram i vissa sekvenser. Som helhet är den ett rörande naivt uttryck för tidens längtan bort från krigets lidanden och drömmen om människans förbrödring. Men den bryter en enkel utopisk dröm enbart bunden till jordiska materialistiska villkor. Den drömmer ett ockult kosmiskt drama om en ny mänsklighet med sitt öde skrivet bland stjärnorna.
Vi får nog söka de esoteriska idéerna hos författaren Sophus Michaëlis (1865-1932) som tre år senare grundade den danska grenen av druidorden. Marsianerna i filmen påminner ju också mycket om druider i sina klädnader. I en dansk litteraturhistoria framställs Michaëlis som soldyrkande symbolist och dekadent. Solen har också en starkt symbolisk roll i filmen. Hans övriga kopplingar till esoteriken har jag inte f n kunnat utröna. Men inspiration tycks mig ändå ha kommit inte minst från den franska astrospiritismen. Astronomen Planetaros, visst är det Flammarion! Där finns säkert också element av teosofi. Det blir tydligt i en sammanfattning vad den ockulta drömmen i sin rymdoperadräkt predikar:
- Det är en ny psykisk mänsklighet - vidgade psykiska krafter, telepati, självinsikt m m
- Det är en ny fysisk mänsklighet - omläggning av föda - veganism, längre liv, inga sjukdomar
- Det är en ny moral - inga mord, fredlighet, broderskap
- Det är en ny religion - kosmisk andlighet, kärleksbudskap, broderskap, andlig evolution och migration, spiritism, gud i kosmos, panteism (?)
- Det är en ny vetenskap - ockulta naturkrafter inkluderas
- Det är ett nytt universum - ett universum av liv och intelligens på andra planeter
- Det är en ny världsordning - en värld utan krig och imperialism, ett nationernas förbund
Bilder: Det Danske Filminstitut och wikipedia.
Noter:
1.http://www.merlin-odense.dk/artik.php
2.http://www.dfi.dk/faktaomfilm/film/da/5760.aspx?id=5760#
3.https://en.wikipedia.org/wiki/A_Trip_to_Mars
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.