Lumens anlete

Astrospiritismen, livets sideriska höjder. Boken Lumen: Via Camille Flammarion, Frågaren i framställningen,* talar den tills nyligen människoinkarnerade anden Lumen från Capellas höjder. Flera liv, från planet till planet, från 19:de stjärnan i Jungfruns stjärnbild till jordens människostoft, nu åter fri ande i stjärnrymderna, den egentliga himlen. Han? Hon? På planeten i Jungfruns stjärnbild är varelserna könlösa. Här älskar alla som bröder. Alla öden och liv hålls ihop av en ännu inte upptäckt naturkraft. Men Lumen förutspår dess upptäckt i en snar framtid:

"Detta osynliga kraftfluidum är det mystiska band, som förenar lefvande varelser till och med dem ovetande och hvilket redan yppat sig vid många tillfällen. Se här två varelser, som älska hvarandra. Det är dem omöjligt att lefva åtskils. Om händelsernas makt framkallar en skilsmessa, så äro de båda älskande på villospår och deras själar aflägsna sig oupphörligt från sina kroppar för att förena sig genom afståndet. Den enes tankar äro gemensamma med den andres; hvad den ene känner, känner äfven den andre, och de lefva tillsammans trots sin skilsmessa. Om någon olycka drabbar den ene, träffas den andre af samma slag. Man har sett skilsmässa medföra döden. I hur många fall har du icke på ovederläggliga vittnesbörd konstaterat spontan uppenbarelse af en person för en intim vän, en hustru för sin man, en mor för sin son och tvärt om, i sjelfva den persons dödsögonblick som visade sig, och ofta på betydliga afstånd?" Lumen, 1890, s 108.

 

Boken, som gavs ut på Oscar Lamms förlag i Stockholm 1890, och översatt av J. Granlund, verkar av ex libris att döma ha tillhört advokaten Harald W Lettström (1877-1967). Hans biografi framställer en ljusgestalt med stora filantropiska och kulturella intressen, bl a arbetade han med stora hjälpinsatser under första världskriget för passerande tyska och ryska krigsfångar.

 

"Genom sina många uppdrag gjorde L sammantaget en mycket stor allmännyttig insats. Han hade med sitt vänliga sätt o sin mänskliga förståelse en märklig förmåga att kunna förhandla o komma till tals med människor av alla slag."

 

Nog, en själ med Lumens drag?

*Om Flammarion är skrivmedium eller transmedium eller använder sig av ett sådant framgår inte.

En strålande aftonstjärna

"Kanske uppväcker samma åskådning samma tankar hos våra grannar, invånarne på Mars, ty sedd derifrån om aftonen efter solnedgången bjuder himmelen skådespel analoga med dem han bjuder oss sjelfva. På vissa tider varsnar man äfven derifrån en glänsande stjerna, som majestätiskt tronar i vester och stilla sjunker ned mot den vestra horisonten. Om man iakttager henne genom en kikare, visar hon faser analoga med Venusstjernans. Utan tvifvel fråga sig ock åskådarne der uppe, om denna hvita stjerna är bebodd, och fastän man sannolikt ännu ej upptäckt oss, så antaga tänkarne såsom en princip af den naturliga filosofien, att hon är bebodd, att hon varit det i det förflutna, eller att hon kommer att varda det i framtiden. Denna planet, det är vår planet. För menniskorna på Mars äro vi aftonstjernan och då det ursprungliga språket hos alla varelser utan tvifvel ej är annat än en känslofull öfversättning af det rönta intrycket, så bär vår jord helt visst på martiska tungomålen de mest utsökta namn och spelar hennes mytologiska personlighet i dessa menniskors sagor en förtjusande, behagfull, qvinlig, retande rol, mystiskt förbunden med sinnenas mest angenämna intryck, med själens innerligaste känslor." Camille Flammarion, I himmel och på jord, 1886, s 153.

Poet, profet, filosof, astronom och spiritist. Visioner från det 19:de seklet.

Conan Doyles uppenbarelser

Att Arthur Conan Doyle var frälst finns ingen anledning att tveka på. Frälst i meningen övertygad till kärnan av sin varelse att en ny sanning hade uppenbarats med spiritualismens genombrott i Hydesville, USA, den 31 mars 1848. Det var sanningen om människans fortsatta existens efter döden i andlig gestalt. Andarnas telegraf hade knackat och en flicka på 12 år, Kate Fox, hade vågat svara. I nattens skräck då hon knäppt med fingrarna och bett anden svara. KONTAKT. Närkontakt av EVIGA graden.

Det är begripligt är Conan Doyle har svårt att hålla igen på SUPER-lativerna i sin History of Spiritualism från 1924. Kate Fox blir en ny Maria som föder en ny gudomlig uppenbarelse som övertrumfar kyrkans. Bakvattnet Hydesville vid Hudsonfloden blir ett nytt Betlehem där en ny frälsning går in i världen. Andrew Jackson Davis (1826-1910) blir en ny Johannes Döparen som förutspår händelserna som ska komma.

"From his note there is quoted the sentence, under the vital date of March 31, 1848: "About daylight this morning a warm breathing passed over my face and I heard a voice, tender and strong, saying, 'Brother, the good work has begun - behold, a living demonstration is born.'" (Conan Doyle s 52)

Intressant är också den roll Swedenborg får i Conan Doyles historieskrivning som föregångare, som en Mose eller Abraham som under 1700-talet förbereder marken för den nya uppenbarelsen. Och som död uppenbarar han sig på berget för Jackson Davis och förmedlar den nya spiritualistiska sanningen som överskrider det som den levande Swedenborg, fast i sin kristna dogmatism, inte lyckades nå till, ungefär som NT övertrumfar GT.

Jackson Davis betydelse för spiritualismen i dess anglosaxiska utformning är förmodligen svår att överskatta. Särskilt som grundläggare av dess läror, med begrepp som själarnas "Summer Land".

Bild: http://www.andrewjacksondavis.com/view.php?image=2

Himmelskibet

"...  i Danmark blev ”Logen Gral” oprettet i 27.8.1921 af digteren Sophus Michaelis." (1) Logen som var grunden till Den Danske Druideorden, grundades tre år efter att filmen Himmelskibet haft premiär den 22 februari 1918 (i Danmark). Manus till filmen skrevs av samme Sophus Michaëlis tillsammans med Ole Olsen. Filmen regisserades av Holger-Madsen, produktionsbolag var Nordisk Films Kompagni. Filmen fick också en internationell distribution och gick under sin engelska titel som A Trip to Mars och på tyska som Der Himmelschiff. (2)


En wikipediaartikel citerar Phil Hardy som menar att filmen inledde "rymdoperan" (fritt översatt) som en subgenre inom science fiction. (3)

Filmen finns i sin restaurerade helhet att se på Det danske filminstituts hemsida.

Nu är det inte rymdopera i sig som intresserar utan snarare filmens kontext inom den ockulta väckelsen där den framträder som en slutprodukt, eller varför inte övergångsdito till ett senare skede av esoterikens moderna historia. Vi ser förgårdarna till det som senare under 1900-talet kommer att utvecklas till New Age och UFO-religion.

Jag laborerar med termen astrospiritism för att fånga det fenomen vars främsta företrädare i min forskning är den franske astronomen, psykiske forskaren och tidvis spiritistiske (i Allan Kardecs skola) Camille Flammarion (1842-1925). Med halvt skönlitterära böcker som Stella och Urania utvecklade Flammarion spekulativa idéer kring ett kosmiskt spirituellt system där själar transmigrerar mellan fysiska varelsekroppar och himmelskroppar i ett evolutionärt lopp av ständig utveckling och mognad. Han lärde om livets nödvändighet i universum där dess alstrande kraft tvingade sig fram oavsett omständigheter och anpassade sig i darwinsk mening till sin omgivning. Men universum var inte bara genomsyrat av liv i biologisk mening utan också av mystiska krafter som eter, (animal) magnetism och andra ännu av vetenskapen inte upptäckta energier. Men som god naturvetenskapsman ville inte Flammarion se dessa som stridande mot naturlagarna utan inordnade dessa i naturen, där de för människans outvecklade sinnen ännu var svårgripbara.

De idéer i den franska spiritismen av Allan Kardecs skola som intresserar här är dels reinkarnationen och migrationen av själar mellan planeter i universum. Och dels kombinationen av ideell utvecklingstanke och naturlig evolution i Darwins mening.

Vi återvänder till filmen. Den kom alltså 1918 då Europa genomlidit fyra år av förödande mänsklig och materiell förstörelse. Och inte att förglömma: kulturell. Den europeiska civilisationen, den europeiska kristna kulturen var enligt många bankrutt. Det var dess egoism, våldsdyrkande orättfärdighet och filosofiska och hedonistiska materialism som orsakat katastrofen. Inom esoteriska kretsar talade man gärna om ett karma som måste jämnas ut genom lidandet. Filmen behandlar på ett för tiden typiskt (?) naivistiskt sätt dessa frågor. Kapten Avanti Planetaros, son till astronomen med samma namn, för en multinationell expedition till Mars i ett rymdskepp - Excelsior - under vissa svårigheter. Där möter de läderklädda och beväpnade jordborna en högt stående eterisk och andlig civilisation som livnär sig på frukt och där våld och krig sedan tusentals år är avskaffade. Marsianerna går klädda i vita fotsida klädnader med inbroderade egyptiska ankh-hieroglyfer alt Venus-symboler. De har tydligen höga psykiska och andliga krafter. De kommunicerar telepatiskt med bilder. De leds av vise män. Deras ledare kallas Visdomens äldste.

Döden är inget de fruktar då existensen fortsätter på högre plan efter den nuvarande. I en scen (bilden t v) får man se hur den högste ledaren välkomnar sin egen förestående död då han får vandra vidare till högre andliga plan där han möter sina döda vänner och familj. Filmsekvensen påminner starkt om den inom den samtida spiritualismen och psykiska forskningen så populära andefotograferingen (spirit photography).

Några av expeditionsmedlemmarna känner sig hotade och kastar granater omkring sig. En marsian dödas och expeditionsledningen tvingas i en rättegång möta sin låga natur. På Mars finns inga straff utom det som heter självinsikt.

När Marya, dotter till Visdomens äldste (Sofia?!), klädd i domens dräkt (bilden t v) i domsalen - Domens boning - visar sin godhet bryter jordborna samman och inser sitt brott och hur långt efter jordens krigiska blodtörstiga civilisation ännu ligger. Genom självinsikten och omvändelsen till det marsianska ljuset blir både den dödade levande och jordborna förlåtna. Kapten Planetaros blir en fruktätande pacifist som vinner Maryas hjärta. Filmen slutar med att expeditionen återvänder till jorden där Marya och kapten Planetaros blir det första paret i en ny fredsälskande högre stående mänsklighet.

Filmen är starkt tidsbunden i sin filmiska form. Men samtidigt glimmar den litterära förlagans esoteriska idéer fram i vissa sekvenser. Som helhet är den ett rörande naivt uttryck för tidens längtan bort från krigets lidanden och drömmen om människans förbrödring. Men den bryter en enkel utopisk dröm enbart bunden till jordiska materialistiska villkor. Den drömmer ett ockult kosmiskt drama om en ny mänsklighet med sitt öde skrivet bland stjärnorna.

Vi får nog söka de esoteriska idéerna hos författaren Sophus Michaëlis (1865-1932) som tre år senare grundade den danska grenen av druidorden. Marsianerna i filmen påminner ju också mycket om druider i sina klädnader. I en dansk litteraturhistoria framställs Michaëlis som soldyrkande symbolist och dekadent. Solen har också en starkt symbolisk roll i filmen. Hans övriga kopplingar till esoteriken har jag inte f n kunnat utröna. Men inspiration tycks mig ändå ha kommit inte minst från den franska astrospiritismen. Astronomen Planetaros, visst är det Flammarion! Där finns säkert också element av teosofi. Det blir tydligt i en sammanfattning vad den ockulta drömmen i sin rymdoperadräkt predikar:

- Det är en ny psykisk mänsklighet - vidgade psykiska krafter, telepati, självinsikt m m
- Det är en ny fysisk mänsklighet - omläggning av föda - veganism, längre liv, inga sjukdomar
- Det är en ny moral - inga mord, fredlighet, broderskap
- Det är en ny religion - kosmisk andlighet, kärleksbudskap, broderskap, andlig evolution och migration, spiritism, gud i kosmos, panteism (?)
- Det är en ny vetenskap - ockulta naturkrafter inkluderas
- Det är ett nytt universum - ett universum av liv och intelligens på andra planeter
- Det är en ny världsordning - en värld utan krig och imperialism, ett nationernas förbund

Bilder: Det Danske Filminstitut och wikipedia.

Noter:
1.http://www.merlin-odense.dk/artik.php
2.http://www.dfi.dk/faktaomfilm/film/da/5760.aspx?id=5760#
3.https://en.wikipedia.org/wiki/A_Trip_to_Mars